Välkomna till Nissnissgårdens boningshus, den knuttimrade parstugan i en våning, som på baksidan gränsar till en åker. Den vanligaste hustypen på 1600-talet och ättling till fäbodarnas eldhus. Den norra delen (den vänstra framifrån) är byggd den senare delen av 1600-talet, den södra omkring 1730. Parstugan har gett tak över huvud åt nio generationer av släkten Nissniss fram till slutet av 1920-talet.

Den explosiva befolkningsökningen under 1700- och 1800-talen medförde att parstugorna på Gammelstan måste hysa två familjer. För Nissnissgårdens del blev det aktuellt i början av 1800-talet. En indikation på dubbla hushåll var den eldstad som uppfördes 1807 i den södra delen av parstugan. Från den tidpunkten kunde det tidvis bo ett tjugotal personer i parstugan. Barnkullarna var stora och de vuxna bestod ofta av två generationer. Men det fick gå, nöden har ingen lag. Nissnissarnas kläder fick till exempel förvaras i klädstugan vid brunnen.