Gårdens norra sida avslutas med en traditionell enkelstuga med förstuga, stuga och kammare uppförd i bilat timmer. Den har klovetak med profilerade vindbräder och är Gammelstans yngsta byggnad. Den dateras till senare delen av 1800-talet. Det styrks av en notering i rödkrita på västra gaveln, A. Lindgren, Dalbyn 1869.

Enligt traditionen uppfördes den i samband med storskiftet. Vid den förrättningen hade ägarna rätt att ta ut en viss mängd byggnadstimmer. Uttaget räckte uppenbarligen till att bygga en stuga i två våningar, vilket är något av en lyx. Den stod länge halvfärdig, utan eldstad, skorsten och mellangolv. Men på 1950-talet började det hända saker. Av ett styrelseprotokoll från november 1957 framgår att ”kalasstugan”, som den kallades då, hade undergått en ”fullständig reparation”. Ett nytt yttertak och ett tak mellan våningarna hade lagts. Den nedre våningen hade försetts med panel och plattor på väggarna. Två dörrar hade satts in och en trappa till övervåningen hade färdigställts. En dörr och två nya fönster på övervåningen fullbordade projektet. Säkert kom också eldstaden till då, fast det inte går att utläsa av protokollen.

Att den kallades ”kalasstugan” antyder att den möjligen hade med fester att göra. I nutid använder Ore Hembygdsförening Utistugan till förvaringsplats för nycklar, trycksaker och dylikt. Där kokas kaffe, blandas saft och bullas upp på kakfat vid publika evenemang. Gammelstans enda kök med rinnande vatten, vitvaror och elspis är trångt men funktionellt.

Enligt en källa har Utistugan använts för klädförvaring och troligen också till sovplatser för gårdens barnaskara under sommarmånaderna. Trångboddheten var ett gissel speciellt under den del av 1800-talet till en bit in på 1900-talet då parstugan hyste två familjer.